Jag håller på att sätta upp ett nytt nyhetsflöde. Det ska såklart passa mig. Men vad fattas därute?

Problemet är ju inte vad man ska täcka, utan vad man behöver låta bli. En enskild journalist kan inte täcka allt. Man behöver fokusera. Vad ska jag välja?

Jag läser Fokus och ser att de undviker att länka ut från texterna.

Utgörningen är enkel: rubrik, nedryckare, bild. Och sen text bara, endast avbruten för korta, feta mellanrubriker.

Texterna löper på som essäer, och sällan smyckas de med utryckta citat. Ibland ligger en liten bild i texten som illustration. Så sympatiskt i dessa röriga internettider. Jag låter mig inspireras.

Det är inte ofta en nättidning lägger ner. I princip alla tidningar som startats finns kvar på nätet.

Ett undantag utgör Nyheter Idag, som “tar en paus”. Det berättade chefredaktören Chang Frick nyligen i tidningen Fokus, med förklaringen att Nyheter Idag inte riktigt behövs längre.

Konkurrensen har blivit större, dvs andra medier tar nu upp de frågor som Nyheter Idag fokuserar på. Inget har publicerats på sajten sedan den sista mars.

Jag döper det här flödet till NYTTidag, som en pastisch på Dagens Nyheter; vad är det egentligen som är NYTT i Dagens Nyheter?

Om man t.ex rapporterar att våra politiker vill ta bort ett förbud (mot uranbrytning) – varför berättar man inte samtidigt att det var precis samma partier och politiker som införde förbudet? Alldeles nyligen. Alltså, det var bara 6 år sedan (!).

Varför gjorde dom det för sex år sedan helt enhälligt, och nu vill dom ta bort det igen helt enhälligt? De är alltså en skock får som springer än hit och än dit. Och samtidigt tycker att du ska rösta på dom. Snacka om självgoda jävlar.

De lägger krokben för sig själva i sin iver att framstå som smarta. Hur meningslösa är våra politiker egentligen? De inför etanol. De avför etanol. De hittar på nästa dumhet. De avfärdar den. Folk röstar på ändå, på dessa inkompetenta goja-snackare. Varför kräver folk inte bättre partier med bättre politik? Det fattar jag inte. Hur kan en sådan som Anna Kindberg-Batra klättra så långt? Det är deprimerande, och mycket talande.

”Write what you know”

Oavsett andra publikationers fortsatta varande eller inte bör jag fokusera på det område jag har mest erfarenhet av; dvs Internetmedia. Jag försökte också hitta ett namn av typen Dagens Nyheter, precis som Frick gjorde. Det är ju roligt att rimma. NYTTidag.se passar bra, för sajten handlar om vad som faktiskt är nytt, t.ex. på nätet. Och tajmingen är ju perfekt nu när Frick lägger ner. OBS SKÄMT.

Dock fokuserar jag på helt andra ämnen, som hur internet påverkar oss.

Det faller sig naturligt för mig. Jag kan inte rå för att jag märker när tidningar publicerar felaktigheter på området. Även “AI” faller under ämnet internetkommunikation, än så länge. Jag ska förklara varför jag anser det, framöver.

Nyhetsbevakning på Internet är inte längre en arena för amatörer.

Bitcoin är ett Internet-fenomen som jag kan mycket om, som de flesta Internet-företeelser. Därför sticker faktafelen ut för mig.

Det kallas också Gell-Amnesia-effekten. Att man bara upptäcker faktafelen på de områden där man själv är expert. På andra områden märker man inte journalisternas felaktiga rapporteringar.

“Bitcoin-bevakningen nu så dålig att ingen längre bryr sig”

Det borde vara rubriken från TT istället.

Varken läsare eller experter bryr sig ju numera om TT/SvD:s felaktiga publiceringar i ämnet Bitcoin. Varför då ens publicera?

I veckan publicerade t.ex SvD en helt uppåt-väggarna text innehållandes grava faktafel om Bitcoin. Inget nytt i det i sig, utan det nya är att absolut ingen bryr sig. För en 5–10 år sedan fanns det en massa “experter” som blev sura när våra mainstream-medier publicerade dumheter om Bitcoin.

Men det nya nu är att ingen twittrar om felaktigheterna, ingen chattar om dem, ingen rättar SvD. Utom jag nu här då.

Varför? Därför att läsarna VILL läsa att Bitcoin är dåligt, de bryr sig inte om hur det ligger till egentligen. Det känns skönt att läsa att det där dåliga är dåligt fortfarande. Och det är förståeligt. Ämnet blir lätt tjatigt. Och de som känner till hur det fungerar har vant sig vid felaktigheterna i tidningarna. Det gör ju ingen skillnad.

Här ovan skärmdump från publiceringen i SvD: Bitcoins “halvering” nära — så påverkas värdet | SvD

Upprepningarna i “nyheten” är exakt desamma som för 10 år sedan. Till och med tulpan-bubbla-referensen, som också är felaktig, upprepas.

Precis lika okunnigt rapporterade man om Bitcoin, och tulpaner, för tio år sedan.

Men — för dig som faktiskt vill veta hur det ligger till: Nej, Bitcoins prishalveras inte.

Priset sätts ju på marknaden. Det är därför priset fluktuerar så mycket. Det är ganska uppenbart, och det är svårt att förstå hur TT:s skribent kunde tro att priset ska halveras, pga av en algoritm?

Det som däremot halveras var fjärde år i Bitcoin är utgivningstakten, dvs inflationen. Istället för 6.25 bitcoin så skapas nu 3.125 bitcoin var 10:e minut.

Här ovan Aftonbladets likadana felaktiga publicering.

Men det är ju inte bara SvD som publicerar TT:s texter rakt av utan att faktakolla dem. Det gör också t.ex Aftonbladet, vårt största svenska medium. De har inte publicerat någon rättelse i efterhand.

Tidningarna äger dessutom TT, så det vore ju i allas intresse att TT läser på och försöker förstå vad det är de rapporterar om, eftersom deras texter publiceras i tidningar över hela landet. I dagsläget kan man säga att TT felinformerar publiken i hela landet.

Ovan ett exempel på en så kallad landsortstidning, Borås tidning, vilket likt Aftonbladet publicerar TT:s grejjer utan att faktakolla. De flesta kan ju inte faktagranska en artikel om Internet.

Troligen har ett gäng andra landsortstidningar också publicerat TT:s totalt missvisande och felaktiga text om Bitcoin. En snabb googling bekräftar den misstanken. TT:s faktafel är publicerade i t.ex Borås tidning, dessutom med samma rubrik. Och i flera andra.

SvD har inte heller publicerat en rättelse, och man tog ju bort läsarkommentarsfältet för ett år sedan, så redaktionen blir inte längre informerad på det viset.

I artikeln finns inte heller någon epost-länk till författaren. Det är en trend som t.ex DN introducerade för ett år sedan. Man vill inte att läsarna ska kontakta sina skribenter direkt.

Hur kan man lösa problem som detta? Det är ju svårt att lösa problemet på t.ex SvD om man inte har ett intresse av att lösa problemet. Den enklaste lösningen är nog att be TT sluta skicka ut nyheter av den här typen.

Om man inte har någon anställd som känner till någonting om hur alla dessa nya protokoll på nätet fungerar så kommer man ju att fortsätta felinformera sina läsare.

Halveringen i Bitcoin är ett av dess mest grundläggande funktioner. Det är lika välkänt som styrräntan är för en ekonomireporter. Skulle TT sätta en journalist som inte har en aning om vad styrräntan är att rapportera om ekonomi? Frågan är varför man inte har samma respekt för internetbevakning. Där är det OK om folk blir felinformerade. Inga rättelser. Vem bryr sig?

Men problemet är ännu större: sökmotorer som Google litar på att stora medier som Aftonbladet har koll på fakta. De använder nämligen Aftonbladet och andra medier som källa när de informerar sina användare.

Aftonbladet, t.ex. har hög “Domain Authority” hos Google, vilket innebär att deras sökresultat hamnar högst upp. Den som söker på Google får alltså lära sig TT:s faktafel via Aftonbladet, istället för sanningen.

Ovan, Google upplyser sina användare om att priset på Bitcoin ska halveras, med hjälp av Aftonbladet. På det här sättet skapar TT ren desinformation via Google.

Vad som fascinerar är inte felaktigheterna, utan att de får fortgå år efter år. Tror redaktioner att man inte behöver lära sig? Att området kommer att försvinna? Att läsarna kommer att hinna dö ut innan de måste lära sig detta nya?

Tvärtom växer en stor grupp användare på nätet som känner till dessa enkla fakta och som märker hur illa våra mainstream-medier rapporterar på området. Dessa moderna mediekonsumenter får sin information i appar som Discord och chattar som i Telegram.

Tråkigt tycker jag, som prenumererar på SvD. Men å andra sidan har jag ju nu något att skriva om… i detta nya nyhetsbrev.

Jag kan hjälpa SvD-läsare och andra som blivit felinformerade. Kanske hjälpa dem att upptäcka desinformationen från Google. Upptäcka andra mediers missuppfattningar om hur det fungerar på nätet, och hur de missuppfattningarna sprids vidare. Idag sprids t.ex enormt mycket felaktigheter om “AI” i våra stora medier.

Jag förstår om folk inte bryr sig om fakta kring Bitcoin. Men det är TT och DN som publicerar detta. Bryr sig folk inte om huruvida tidningen de prenumererar på publicerar faktafel eller inte? Jag tror de bryr sig, liksom jag. Men de vet inte om att bevakningen är felaktig. Hur skulle de kunna veta? Det finns ju inga läsarkommentarer, inga kontaktvägar till skribenterna ifråga och de finns inte på X (Twitter) för att läsa rättelser. Det är intressant att allt fler blir allt mer felinformerade.

Jag börjar så.

På Spaning med Nanok är ett nyhetsflöde om Internet. Det är en del av nya NYTTidag.se, ett samlande nyhetsforum som handlar om vad som är nytt, egentligen.

Återpublicerat från Medium.